Ingen sömn, ingen mat, ingen dryck
4-7 oktober 1888: Storm över Hanöbukten, FREDRIK mitt i smeten, flöt på trälasten

J O Erikssons berättelse

Efter att i Räfsö hava intagit uti min förande skonert FREDRIK under och på däck en full och beqväm last plankor och bräder afseglade jag den 20 sept. destinerad till Faaborg. Vinden NNV. Fartyget var lätt och i sjövärdigt skick. Fortsatte resan under varierande vindar och väder till den 2 dennes då vi måste för SV storm hålla in i Hanöbugten.

På natten klarnade vädret upp något hvarför vi åter höllo ut till sjös. Den 3 blef vinden SV till S med regn, hagelbyar och hög öfverbrytande sjö, seglade i sigte af Möens klint i (Forts. härunder)

V. På eftermiddagen lades fartyget bi. – Läns-(?)

Den 4 vind 8 V full storm med hög sjö, fartyget arbetade hårt och började draga vatten så att vi måste pumpa hvar tredje timma för att hålla läns, revade seglen och lade bi. Hade sigte av ARCONA i SSO. Den 5 kl. 1 på morgonen inkallades besättningen i kajutan för att hålla skeppsråd och beslöto vi att söka närmaste nödhamn och höllo af mot Ystad men till följd av regntjocka och täta hagelbyar samt vinden från land voro vi osäkra att vi denna tid på natten kunna erhålla lots vid Ystad hvarför vi höllo af för Carlshamn.

Kl. omkring 2 på morgonen kom en af besättningen akterut och underrättade mig att vattnet steg till 2 fots höjd på durken i skansen och i samma ögonblick märktes att fartyget var fullt af vatten men kunde likväl manöfreras. Länsade för vinden, bergade focken och tillsatte refvets storsegel samt lade bi.

Kl. 4 f.m. kom en störtsjö som borttog skeppsbåten. Hade sigte på Sandhammarens fyr i N och Bornholm i SO. Kl. mellan 8-9 spolades en del av vår däckslast överbord. Regn och hagelbyar fortfor hela dagen. Den 6 samma vind och väder, låg bi fortfarande.

Den 7 oktober

Den 7 höga sjö, tillsatte Mesan, storsegel och gaffelfock samt gjorde jagaren loss och vände för att söka uppnå Carlshamn, Rönne eller Hasle på Bornholm som jag ansåg att säkert kunna uppnå. Kl. 10 f.m. observerade vi en ångare och tillsatte vi då nödflagg som ångaren obseverade hvarför den styrde ned till oss och befanns vara ångaren SPICA från Flensburg.

Jag tillfrågades om ångaren ville bogsera oss till Ystad som var närmaste hamn hvarpå Captenen svarade ja men på tillfrågan, hvad bogseringen skulle kosta svarade icke utan kom ångarens styrman ombord till oss med en bogservända (bogserända) som fastsattes om fartygets fockmast och tillsade oss att ångaren bogserade oss till Carlshamn (se striden i Rådhusrätten).

Kl. 12 middagen sprang fockmasten hvarför styrmannen åter kom ombord och hjälpe oss att fastsätta trossen om spelet och fortfor att bogsera oss till kl. 11 e.m. då den ankrade utanför Carlshamn.

Dem 8 kl. 6 f.m. lyftades ankarne och ankommo vi till Carlshamn kl. 10 f.m.

Allt detta är med sanna förhållandet öfverensstämmande och att vi icke varit vållande till denna olyckshändelse anhålles få med Ed styrkas.

Carlshamn den 15 oktober 1888

J O Eriksson, Befälhavare.

A P Blomqvist, Bästeman, A E Kasch, Junkman

Fotnot: Räfsö ligger vid Björneborg. Med 4-7 knops fart bör man nå Hanöbukten på tolv dygn. Hänsyn har då tagits till vind och last. Faaborg ligger på Fyn mellan Själland och Jylland

 

Kapten A P Schwancks berättelse

Den 8 oktober 1888 hålls sjöförklaring inför kejserlig tyska v Konsuln av tyska ångaren SPICAS (LMBS) besättning i Carlshamn. Fartyget hemmahörande i Flensburg, Tyskland. Befälhavare: A P Schwanke. Besättningen i övrigt vid sjöförklaringen fyra man, samtliga från Danmark.

Sedan vi den 3 oktober, med trälast från Sundsvall till Harking som destinationsort, hade afseglat, påträffade vid den 7 oktober kl. 9 f.m. vid Hammern (Hammeren på nordvästra Bornholm) svenska tremastade skonerten FREDRIK från Bollsund förd af Kapitain J O Eriksson på resa från Finland till Faaborg, lastad med bräder, med hissade nödsignaler.

Sedan vi ångat till skonerten och Kapitainen begärt hjelp, funno vi fartyget fullt med vatten, flytande på lasten, förde med ångarens manskap bogsertrossen ombord, emedan skonertens besättning var så fullständigt utmattad att de ej ens kunde emottaga densamme, lemnade assistens med mitt folk och bogserade fartyget till Carlshamn, hvarest vi ankrade den 8 oktober kl. 9 f.m.

Derefter framlemnade Kapitainen skeppsjournalen ur hvilken följande ställen tydligt blefvo upplästa.

Den 7 oktober kl. 9 f.m.

Stormartad vind, hög sjögång Hammaren i SO, anträffade derstädes svenska tremastade skonerten FREDRIK lastad med bräder, full af vatten drivande på lasten, densamma hade hissad nödsignal, höllo ned på fartyget, Kapitainen begärde hjelp, utsatte derefter vår båt och förde vår lodlina, vid hvilken vår ståltross var fästad, ombord, för att med densamma hala ståltrossen öfver.

Folk på skonerten voro dock så utmattade, emedan desamma under flera dagar ej sofvit, ej heller fått mat eller dryck, att de icke ens kunde inhala det lösa af lodlinan, att vi sågo oss nödsakade besätta skonerten med vårt manskap, halade derefter stållinan ombord och gjorde samma fast vid fockmasten samt förde sedan proviant varmt kaffe jemte färskt vatten ombord. Styrmannen jemte 2 man stannade där som besättning emedan manskapet var oförmöget uträtta något.

Då det nu var omöjligt släpa skonerten emot den höga sjön till Ystad, beslöto vi styra till Carlshamn. Fartyget arbetade hårdt, efter att hafva släpat omkring ½ timma kom fockmasten ned, fastsatte därefter bogserlinan vid pallstyttan (pallstötta = del av förstäven under bogspröt), hvilken jemväl brast efter kort tid.

Derefter fastsatte bogsertrossen om spelet och beting (se nedan), surrade samman medelst trasor och styttor till stormasten, släpade sedan vidare, tills vid 3-tiden på e.m. vår bogserlina brast tvenne gånger kort efter hvartannat, nu förde vi våra kabeltrossar ombord och fastgjorde dessa båda vid stor- och mesanmasten, bogserade därefter vidare och kommo på aftonen kl.11.30 i närheten af Carlshamn där vi ankrade på 16 famnars.

Skonertens besättning bestående af 3 man skaffades ombord till oss, de voro knappast i stånd att gå och en af dem måste bäras ombord. Kapitainen vägrade lemna fartyget, höllo vakt med 2 man.

Måndagen den 8 oktober kl. 6 f.m. rodde vi med vårt manskap till skonerten för att lyfta ankaret, sedan detta blifvit verkstäldt kl. 8.30 återvände vårt manskap, med undantag av andre styrmannen hvilken tillsammans med en lots stannade ombord på skonerten, till ångaren lyfte ankare och ångade under assistens af en lots med skonerten på släp till Carlshamns hamn, hvarest vi ankrade kl. 9.30.

Sjöförklaringen undertecknades efter sedvanlig förklaring, på heder och samvete, av fem man från ångaren SPICA med kapten A P Schwanck i spetsen

 

Länkar till dokumenten om Johan Otto Eriksson och "Fredrik af Bollsbyn"

2009-03-17 © Nils Blid design hansensorenhotmail.com