Den arme olycklige J O Erikssons två brev
Det dramatiska totalhaveriet på Tysklands kust 1889 och dess följder, som han själv upplevde det

Skonert Fredrik den 29 Januari 1889:

Du min bästa broder Fredrik!

Upptag och döm mig icke för hårt, i min Olycka. FREDRIK har med storm och ström drifvit i land på Tysklands kust, ej långt från Wismar. Den är nu omöjlig att rädda. Nu må Invetarier och fartyg säljas på auktion som den ligger under vattnet med stenlast inne, här åtföljer vår broder Carls revers 3 af dem de 75 kronor har jag ännu ej bekommit revers på, det torde utgöra 600 kronor och snart kommer dispathen från Nielsen i Fåborg som borde blifva närmare 1000 kronor så ni mina borgesmän hedermän blifver betäckta.
 
Jag borde nu sjelf hoppa i sjön. Jag har 4 mans besättning utmärkt sjöfolk deribland bästeman, så god som någon. Jag under resan vakat mycket, i går kväll kl. 8 tog jag bästeman i kajutan, vi öferenskom om vind och ström och lade bi, sade till mannen att jag lägga mig en stund, kalla på mig när du får se en fyr eller första möjliga fartyg som passerar, gick ned lade mig i full påklädnad, under tiden vänder strömmen om, ingen fyr blef synlig, kl. 10.20 ropar han lä, jag ogonblickligen upp, vände, men i vändningen dref den på, storm hög sjö med ett svallande haf så vattnet urde med salning (c:a 15 meter upp), nu var ingenting annat att göra än hålla styr på besättningen, jag höll med lugn, som om fara och förlust varit obetydlig, hvilket äfven styrkte dem, hade jag haft klart med hvar man.

Jag ville se till att få något för spillrorna och sedan schappa till Amerika.

Hälsa bekanta så mycket från en arm Olycklig

Din tillgifne, Högaktningsfullt J O Eriksson.

Fotnot: Dispatchen – möjligtvis gammalt ord för förluster och kostnader och deras fördelning.

Nr 1168 Inkom den 1 maj 1889

Den 6 dec.remi till Past(?)exp.  

Bollsbyn i Ånimskog den 23 april 1889

Till Kong! Comercekolegium, Stockholm.

Undertecknad, Befälhavaren å förlorade tremastskonare FREDRIK om 101,39 ton hemmahörande i Bollsbyn, Elfsborgs län, underrättar Hämed att jag är blifven totalt ruinerad genom förlusten af skonerten, vill dock framdeles betala skulder till vederbörande fastän nu 42 år och utsliten, förlusten var 10.000:- och frukten af min möda, vid 16 års ålder ägde jag ingenting, har sjelf hopsparat det hela och är nu genom en, underordnads oförlåtliga olydnad ödelagdt, har sedan hemkomsten varit klen till hälsan.

Mojligt, har genom svenske Konsul i Rostock och Hafvericomisionären utbekomma genom fartyget blifna skulder.


Tecknar svenske undersåten

Högaktningsfullt

J O Eriksson

Tysk uppmaning efter haveriet: Rensa stranden efter dig




4 februari 1889:

Strandförklaring av tyska myndigheter gjord i Neubukow.


Texten är i praktiken oläslig eftersom den är skriven på gammaltyska med gammaltyska bokstäver. Brigitte Witt, Malmö, har tolkat och fritt översatt den väsentliga delen till modern tyska och sedan svenska. Förklaringen bygger på ett formulär med 38 frågor vilka besvaras en och en. Troligtvis var Johan Otto Eriksson inte närvarande vid förklaringen.

Av rapporten framgår att FREDRIK, under resa Kiel, strandade den 28 januari kl. 10 på kvällen i Mecklenburgbukten vid Bukow. Fartyget hade 4 mans besättning, ingen passagerare, var fullastad med 16.050 Röpsten (Blötsten). Vinden var västlig. Fartyget var utrustad med livbåt och två ankare.

Frågorna/avsnitt 27-38:

På morgonen den 29 januari detta år anlände skepparen med sin livbåt till stranden. Samtidigt kom kustbevakningen med båt från Alt Gaarz. Skepparen avvisade kustbevakningens erbjudande om hjälp och rekvirerade telegrafisten bogserbåt från Warnemunde. Ångbogserbåten anlände vid lunchtid varefter man förde ombord allt värdefullt gods och inventarier. Kl. 8 på kvällen informerade då kustbevakningen om att han skulle återkomma (till FREDRIK) med en pråm när vädret lugnat sig för att sedan lossa lasten och försöka få fartyget loss.

Natten 31 jan.-1 febr. slog vädret om till full storm. Fartyget slogs sönder och spillror spreds över hela stranden. Skeppare Eriksson informerades telegrafiskt av kustbevakningen och skriftligt på kvällen samma dag, om hur det såg ut på stranden jämte uppmaning att rensa stranden. Skeppare Eriksson har dock varken visat sig eller svarat på skrivelsen fram till kvällen den 3 februari.

Det skall kontrolleras om bärgning av lasten är möjlig när årstiden är gynnsammare.

Fotnot: Röpstein = blötmalm, blötsten = mjuk sten. Lasten bestod troligtvis av sågad kalksten som under 1800-talet användes som formsten, fasadsten eller i bitar trappsten. Sågad fasadsten var värd att bärgas. Lättbearbetad kalksten finns på vissa platser utefter Sydsveriges kust.

 
16 februari 1889:

Transumt (utdrag ur skriftlig handling) af svenske och norske generalkonsuls i Köpenhamn skrifvelse till Kongl. Kommerse Kollegium den 16 februari 1889.

Den svenske och norske Vicekonsul i Rostock har i skrivelse af 5 ds undrrettet General Consulatet om, att Mandskabet paa en foulykket skonert FREDRIK, hjemmehörende i Onunskog (Ånimskog) og fört af skibskaptein Eriksson, er bleven avsendt till Kjöpenhavn via Gedser sant at Reisen hertil for Manskabet i alt 4 mand af han er betalt, da Kaptainen er blottet paa Middler. Fartyget der var han Eiendom og icke var forsikkret er fuldstaendigt söndersiaaet.

Länkar till dokumenten om Johan Otto Eriksson och "Fredrik af Bollsbyn"

2009-03-17 © Nils Blid design hansensorenhotmail.com