Tavlan som startade jakten efter FREDRIK. Nu finns den på Dalslands museum. Konstnären okänd. Lägg märke till att flaggorna blåser åt fel håll – mycket vanligt när segelfartyg avbildades.

Om man lägger stormasten på däcket från fören och jämför på samma sätt
med bilden av modellen framträder målningens överdimensionerade rigg. Just riggen var man väldigt noga med när fartyg avbildades därför att den var fartygets signatur, dess ansikte.

Kunskaperna om "Fredrik af Bollsbyn" bygger på tre källor:

•Bilbrev och mätbrev som ger besked om fartygets storlek, dock inte längd över allt (med bogspröet).

•Tavlan som återger FREDRIK men med konstnärlig överdimensionerad rigg.

•Uppgifter i tre olika sjöförklaringar.

Skräddarsydd

FREDRIKS mått överensstämmer med Göta kanals slussar. Genom fartygets längd 25,6 meter kunde bogspröet göras fast. Slussbassängens mått var 30,7 meter. Därtill tillkommer extrautrymma till följd av slussportarnas konstruktion. Enligt fartygskonstruktören Kirkegaard (1865) kunde fartyg upp till 32 meters längd passera slussarna med uppfällt bogsprö. FREDRIKS fasta bogsprö tyder på att J O Eriksson inte avsåg att trafikera Göta älv och Vänern. Bogspröets längd bör har varit cirka 6,5 meter.

Fartygets bredd uppmättes till 6,61 meter mellan relingens innerkanter. Detta betyder i sin tur att fartygets största bredd på någon eller några centimeter när motsvarar slussportarnas 7,43 meter. Största djupgåendet i slussarna var 2,9 meter (tröskeldjup 2,97), vilket bör stämma med lastrummets djup 2,48 meter och lastförmåga.

Uppgifter om att FREDRIK återkom till Vänern saknas.
 
Råseglet glömdes

Riggen präglar ett fartygs utseende – är dess signatur. FREDRIKS rigg, i förhållande till fartygets storlek, var särpräglad. I skeppslistan för Brantevik antecknades 311 segelfartyg åren 1855-1959. Av dessa var bara två tremastare av jämförbar storlek.

FREDRIK bar ett enda mycket högt placerat råsegel på fockmasten vilket gav fartyget ett unik utseende. Råseglet kom till nytta vid passage genom kanaler och trånga sund varigenom högt liggande vind kunde fångas upp. Genom att fartyget bar tre master kunde segel och gaffelbommar göras mindre och lättare att hantera. Besättningens antal kunde minimeras till båtnad för ekonomin.

I skeppshandlingarna betecknades FREDRIK som "tremastskonert". En mer korrekt beskrivning är "tremastad toppsegelskonert", alternativt "tremastad bramsegelskonert". FREDRIK skulle också, mer allmänt, betecknas som "skonertskepp". Vid mätningar i Göteborg och i andra sammanhang fästes ingen uppmärksamhet på råseglet.

Riggen från föröver till akteröver: Jagare klyvare och stagfock för om fockmasten. Största seglet på fockmasten heter gaffelfock, upptill focktoppsegel. Därefter storsegel och stortoppsegel, mesan och mesantoppsegel.
 
Växte på färden

Hur stor var då FREDRIK i förhållande till andra svenska tremastskonerter eller skonertskepp.

Av skeppslistan för Branteviks 311 fartyg framgår att 62 var tremastare eller skonertskepp med 196 nettotonnage i snitt. 19 av fartygen var tremastskonerter, varav endast fem svenskbyggda.

Nettotonnage (nettoregisterton) är ett nyckeltal. Netto betecknar vilken lastrymd (ett registerton = 2,83 kubikmeter) ett fartyg har. På ton-talet beräknas alla avgifter – hamn-, lots-, fyr och kanalavgifter. Ett fartyg är förmånligt byggt om det har lågt nettotonnage och hög lastförmåga.

När FREDRIK 1885 passerade Brinkebergskulle angavs nettotonnaget till 90 – en siffra som troligtvis angavs av J O Eriksson. Beräkningar av nettotonnage är nämligen komplicerade – dåtida anvisningar upptog 56 sidor text.

I det officiella mätbrevet i Göteborg angavs nettotonnaget till 114 – en siffra som gäller för ett par tre meter längre fartyg. Vid ankomsten till Sundsvall, första bortahamnen i Sverige, begärde J O Eriksson ommätning. Det nya giltiga nettotonnaget blev 101,39. Detta betyder att FREDRIKS lastutrymme var 287 kubikmeter, motsvarande två stora bussar.

Besättningens hem

Om fartygets utrustning är kunskaperna praktiskt taget obefintliga. Följande kan man lista ut av skeppspapper, sjöförklaringar och egen erfarenhet:

Besättningen utgjorde i oktober 1888 tre man och i januari 1889 tre man och en bästeman (båtsman). Skans och kabyss var på 12,3 kvadratmeter.

Längst för över fanns akter om kättingboxen besättningens utrymme. Akteröver skepparens hytt som var nedsänkt c:a en halv meter under däck, för att ge plats för bommen. Ankarspelet och dess beting låg akter om fockmasten. Betingen är en mycket kraftig bjälke ( i allmänhet hopsatt av flera) som fästes i kölsvinet. På betinget finns hävstångsmekanismen.

Fartygets utrymme under däck var försett med fullständig garnering, d.v.s. en inre beklädnad av bräder. Upptill på däck fanns en ektunna för färskvatten.

Skrivaren av dessa rader var i början av 1950-talet anställd ombord på ombyggda bogserbåten Nerike (byggd 1883). Fartygets skans och kabyss var i originalskick. Upptill på däck fanns en ektunna för färskvatten. Förhållandet ombord på FREDRIK bör ha varit identiska och utrymmet stämmer.

Från däck ledde en smal lejdare ner till kabyssen, som låg närmast kättingboxen. Till vänster fanns ett tomutrymme lämplig för mat, oljekläder. Till höger en vanlig vedspis av mindre format. Ett tunt skott med en liten dörr avskärmade kabyss från skans. Där inne fanns två dubbelbritsar utefter fartygets sidor. Dessa var hopspikade av bräder och var försedda med en decimeter hög kant. Vid det aktre skottet mot lastrummet fanns ett mindre väggfast bord och i taket en krok för fotogenlampa, samt några pallar att sitta på. Besättningen, liksom skrivaren, fick ha med sig sina egna sängkläder inkl. madrass.

Modell av FREDRIK i skala 1.50. Master och rigg helt skalenliga och utförda efter bestick från 1800-talet. Riggen fullständig och delvis segelsatt. Utrustningen på däcket fungerande – exempelvis hur ankarna fälls.

Fredrik återkom – visserligen i krympt skick - till hemmahamnen i Bollsbyn, Ånimskog april 1998. Resan varade 111 år, 8 månader
och 7 dagar.

Modellen finns på Hembygdsgården.